Løypemelding: Stefan Sundström

Foto: Jeanette Andersson

Folk me likar snakkar om ting dei likar.

Stefan Sundström (60) forsynte oss med «Dommedagspredikan»; ei av dei beste plater her nord, og ei bragd han har gjort til ein vane i førti år.

– Hugsar du første plata du fekk skikkeleg fot på?
– Det va «It’s only rock ‘n roll» med Stones. Tätt följd av «Berlin» med Lou Reed. Musiken gick rätt in utan filter. Man hade ju inga filter när man va 13 år.

– Tilsvarande – di siste oppdaging?
– Det är tyvärr en sån torrboll som Max Richter. Hade svårt att sova och upptäckte hans platta «Sleep». Så jävla bra. Enkel meditativ musik. Lågt BPM. Bra för en gubbe som mej.

– Sist gong du fekk gåsehud på konsert?
– Oj, det var nog min egen! Heh ... När jag spelade i Nidarosdomen, nu i juli. Det var ju digitalt, men med en stor kör och band. Det var en mäktig religiös känsla.

– Kva film har du sett flest gonger?
– Det är nog «Att angöra en brygga» med Hasse Alfredsson. Gillar hans humor. 

– Du får lov å ta med deg éin forfattar sin bibliografi til ei aude øy.
– Det blir nog Arto Pasalinnas hela produktion. Speciellt «Hoppsan, jag är död». Finns dom på norska? 

– Har nokon fått deg til å mista munn og mæle, berre ved å glimra med sin nærleik?
– Ja, Ronnie Wood i telefon en gång. Och några tjejer. 

– Kva for ei legende, levande eller daud, skulle du helst ha stilt eit par velvalte spørsmål? 
– Bob Dylan. Om han är trött på oss människor.

– Kva ser du på for tida?
– Ser inte mycket på tv eller så, tycker om att titta på djur. Och fiskar. 

– Er det nokon du synest får litt lite merksemd, og som du vil gi litt meir no som du kan? 
– Ja, definitivt Erling Ramskjell. Norges största vispoet!

– Er det noko du sjølv har gjort som du tenker fortener litt ekstra merksemd, medan me er i gang?
– Att jag är en jävel på att tillverka snus.

Les fleire løypemeldingar her.

Publisert 30. august 2020